”Sist ut” var Jennie som hade väntat hela dagen på att få komma igång, hon inledde mot den tuffa Ryskan Stankevich i en tuff match men Jennie var i god form och nötte ner Ryskan innan hon kastade henne på ippon på harai goshi. I nästa match väntade Brittiskan Minardi och här vann Jennie på en snygg tani o toshi ganska omgående.

Nu var Jennie framme i kvartfinal mot Holländskan Groefsema som hade visat god form under dagen men Jennie fortsatt sin fina offensiva judo och kastade både yuko och wazari innan hon avslutade det hela genom en stenhård fasthållning och vann på ippon. Hon var nu klar för semifinal mot Tyskan Muller som hade gått fram som en virvelvind tidigare och bland annat slagit ut den duktiga Holländskan Libosan, men Jennie var rejält taggad och fullkomligt plockade ner Tyskan genom stark greppning och offensiv judo i lyftsituationerna och kastade yuko på en te guruma och wazari på harai goshi som hon sedan vann matchen på och var därmed klar för final.

I finalen väntade Holländskan Richardsson som tidigare var framgångsrik i -52 men har nu gått upp och även gjort en del bra resultat i -57 kg. Holländskan öppna i ett högt tempo men Jennie kom i matchen och fick bra grepp men slarvade lite i sin rörelse vilket öppnade upp för Holländskan som rutinerat tog chansen och kastade en o ouchi gari och vann på ippon, en liten tråkig sorti på dagen då jag är säker på att Jennie hade kunnat bjuda upp till en bättre match och till och med vinna.

Men trots allt så var det ett rejält uppsving för Jennie som alltid har haft en hög kapacitet men haft det lite trögare resultatmässigt det senaste, men nu visade hon vad hon går för och att hon blir att räkna med även i framtiden. Jennie har kämpat väldigt hårt och är väl värd denna medalj.

Robert Eriksson

Förbundskapten SJF.