NM i Drammen, Norge 13/5 – 2006

Tävlande: Jennie Andréason
Ledare: Martin Jönsson
Support: Norbert Schaub, Christina Schaub & Rudolf, en barndomsvän till Norbert

Vi startade vår resa till Drammen 09,46 fredagen den 12/5 för att säkert hinna till invägningen på kvällen. Jag måste bara säga det att Norge är ett vackert land men helt värdelöst att köra bil i pga dåliga vägar och en massa fart kameror. Men efter som man är en passiv bilförare så var det sist nämnda aldrig några problem. Väl framme vid hotellet så letade Jennie upp vågen för en kontroll vägning, som givetvis gick bra, vågen stannade på 56.7kg. Jennie lyckades att se vilka som var anmälda i -57kgs klassen så vi visste att de var fem stycken, men efter invägningen kunde vi konstatera att de bara var tre stycken. Maria Lindberg hade vägt för mycket så hon valde att tävla i -63kgs klassen och det gjorde även den isländska tjejen som även hon hade vägt för mycket. Vi saknade den danska tjejen som Jennie mötte i Sydcupen i Kristianstad men det visade sig att hon skadat sig innan tävlingen.
Senare på kvällen så åt vi en mycket bra buffé på hotellet för att sen gå en runda i Drammen innan det var dags att säga god natt.

Tävlingsdagen 13/5
Det kändes redan vid frukost bordet att Jennie var på humör även om hon varit besviken efter invägningen när hon fick reda på att det bara skulle bli två matcher. Jag (Martin) och Norbert gjorde vårt bästa för att få Jennie att äta så mycket som möjligt, men som alla tävlande känner till, så är det inte så lätt att äta på morgonen innan tävling.

08,00 lämnade vi hotellet för att åka till tävlingshallen, femton minuter senare stod Jennie på mattan, för att värma upp tillsammans med Maria Lindberg. Vi visste att det skulle bli tuffa matcher med tanke på att Jennies första match skulle motsvara en semifinal. Till fördel för Jennie så skulle norskan möta finskan i första matchen så förhoppningsvis skulle hon göra av med en del av sina krafter, samtidigt som hon också skulle vara inne i tävlingen medens Jennie skulle gå in i matchen utan att ha gått någon match tidigare, vilket kan vara en nackdel.

Finskan besegrade den norska tjejen i första matchen på ett övertygande sätt. Jennie har tränat med den finska tjejen på en del läger tidigare så hon visste att hon var duktig.Så var det då dags för första matchen mot den norska tjejen, båda tjejerna var taggade norskan visste att hon var tvungen att vinna för att inte bli sist och Jennie var inställd på guld. Norskan attackerade mycket med fotsvep men det kände Jennie till sen tidigare och kunde hålla sig undan. Jennie jobbade mycket bra med sin greppning och när läget dök upp så kom utchi matan och wazari till Jennie. Nu var norskan tvungen att jaga men hon kom aldrig till och matchen slutade med vinst till Jennie.

En match kvar mot en rutinerad finska som vi visste var bra, Jennie kom tyvärr i underläge tidigt i matchen genom att bli kastad på en O soto gari, dessutom så fick hon ett par passivitetsvarningar, inte för att hon var passiv utan för att finskan greppade så bra så Jennie inte kom till, Jennie ökade tempot och det resulterade i att finskan fick en passivitetsvarning men närmare kom hon aldrig, det blev förlust med 7-0 och ett silver som Jennie inte tyckte var värt så mycket med tanke på antalet deltagare. Men å andra sidan man kan inte mer än tävla mot dem som ställer upp och det gjorde hon.

Vi som var med stannade och såg prisutdelningen och lämnade sen Jennie vid hotellet eftersom hon skulle vara med på det efterföljande träningslägret.

/Martin